Entropi, eller varför Johnny är ett svin

Alla system i universum söker finna det tillstånd som kräver lägst energi utifrån dess egenskaper. Säg att du staplar ett gäng studsbollar mot väggen, och håller dem på plats. Så fort du släpper bollarna och lämnar dem ifred kommer de att hoppa iväg, därför att den externa kraften (du) har försvunnit. Efter att den kinetiska energin har omvandlats till värme och what have you kommer de att sakta ner, för att slutligen lägga sig stilla på olika platser i rummet. Varje boll befinner sig nu i ett tillstånd som efter dess egenskaper kräver så lite energi som möjligt. Allt är stilla, stabilt och fridfullt. Bollarna har nu hög entropi.

Men då kommer Johnny där och klampar in, sparkar till en boll och knäcker en bärs. Han sveper bärsen, knycklar ihop burken och knäcker en till. Risingsbo från willys, han hann inte på bolaget idag. Han suger i sig bärs efter bärs, vansinnet vet ingen hejd. Johnny applicerar mycket energi på sin ölkonsumtion, kombinationen Johnny+öl har väldigt låg entropi. Naturen strävar efter hög entropi, och därför kan vi vetenskapligt bevisa att Johnny, ja han är ett svin. Titta inte på mig, det var naturen som sa det.

Stig och Håkan lagar mat

Reserapport från forna Jugoslavien

Forna Jugoslavien.

Som ni läsare vet har Sebastian skickat undertecknad till forna Jugoslavien, med endast en karta och ett påbud om att hitta nån svamp. Han sa att Sergej skulle ha vidare instruktioner. Jag gick ut från flygplatsen och mötte den där Sergej. Några instruktioner hade han inte. Inga som jag väntat mig i alla fall. Allt han hade var krav på pengar som Sebbe inte betalat. Så jag fick punga ut och sen stod jag där ensam med min karta.

Jag är en driftig person och räknade ut att om Sebbe ville ha svamp måste det vara någon alldeles speciell svamp, som säkerligen den lokale bartendern hade koll på. Bartendern, tänker ni, varför skulle han det? Fråga inte så mycket, säger jag. Jag satte mig i en taxi.

- Mister, show me the best pub in town!

Han visste precis vad jag menade och tog mig till en bar där de sålde Corona, fem kronor flaskan. Jag satt där och drack och funderade på att kanske aldrig återvända hem. Vred på min karta. Sebbe hade ritat kryss.

Bartendern böjde sig över disken.

- Maybe you should not flash that around, sa han.

Jag frågade om han visste något om svampen. Och han sa att det där krysset inte markerade nån svamp. Men han kände en kille som kunde ta mig dit. Jag nickade och han ringde ett samtal. Jag ville verkligen veta vad det var Sebbe försökt säga mig. Bartendern lade på och sa "klockan fem imorgon bitti".

- What time do you close?

- Five.

Perfekt. Jag drack mer Corona. Dom hade lime också. Jag hatade att flyga och undrade seriöst om jag kanske aldrig skulle återvända hem. Det enda problemet var egentligen att stället var i princip tomt. Inga damer någonstans. Mycket snart var klockan fem utan att jag fattat hur det gått till. En bil sladdade in precis när jag vakten kastade ut mig. Jag raglade in i baksätet och trodde jag var hemma i Svinholm. Fattade inte vad killen snackade om, inte ett ord. Men han visste uppenbarligen vad han gjorde.

Jag somnade. När jag vaknade var det ljust. Vi var på en landsväg nånstans. Det började gå upp för mig att jag kanske skulle dö.

- How you feelin' ahhahah you look pale!

- Can you stop please!

Han bromsade in vid vägkanten. Jag ramlade ut och kräktes ett par gånger. Han kunde inte sluta skratta. Gav mig vatten. Jag såg mig omkring. Det var platt landskap åt alla håll. Vinden tjöt i mina öron. Vi måste åkt en bit. Det kunde knappast vara gratis.

- You can bill Sebastian, he's into the stock market. Got loads of money.

Han verkade gilla vad han hörde. Vi fortsatte. Efter en stund dök en bensinmack upp på höger sida. Vi svängde in där. Jag köpte några limpor cigg till Samuel, slapp han beställa över nätet. Han kanske hade slutat, tänkte jag, men då kunde han börja igen. Mannen i kassan hade en kortärmad grön skjorta. Slarvig bensinmack som sålde starköl.

- Do you want some beer? frågade jag min chaufför.

- Since I am driving I can only have five, svarade han.

- Alright.

Jag köpte en macka också. När vi for vidare satte jag mig i framsätet. Vi drack bärs tillsammans. Det var riktigt trevligt. Vi hade mycket gemensamt. Vi gillade alkohol, kvinnor och hockey. Tydligen outtömliga ämnen.

Det blev lite dimmigt för mig. Det växte upp en skog. Det var berg och grejer. Han stannade vid en skogsväg.

- You have to walk from here, sa han.

- Alright, sa jag. Nice meeting you. Say what's your name?

- Slava.

- Slava Truhkno?

- No. Slava.

Jag var ensam. Det var skönt. Jag gick på skogsvägen, fåglarna kvittrade inifrån träden. Och solen sken. Det var sommar nu. Redan. Jag hade fortfarande några öl kvar. Egentligen hade jag slutat röka men med trettio limpor i en påse är vi alla rökare. Så jag öppnade ett paket. Men jag hade ingen tändare.

Snart förtätades träden och vägen smalnade av och blev en stig. Mitt var det var mynnade stigen ut i en större väg som kom från ett helt annat håll. Jag smög ut och följde vägen. Snart kom jag till ett uppbrutet stängsel och en övergiven anläggning. Förmodligen från Sovjet-tiden. En kråka kraxade och jag började osökt tänka på Half-Life och blev rädd. Men jag hade en del öl i kroppen nu och fortsatte såklart.

Det verkade vara en övergiven anläggning.

Försiktigt närmade jag mig. Jag bestämde mig att ta en selfie.

En selfie.

Med viss tvekan tassade jag in på det mystiska området. Det var verkligen övergivet. Men nån hade tecknat märkliga symboler. Dom måste betyda något, tänkte jag. Det var definitionen av symboler.

Närmare och närmare...

Det var mycket otäckt.

Min öl var slut och jag längtade tillbaka till den där slarviga baren, eller till och med bilresan. Skallen snurrade och benen var tröga. Jag blev rädd när jag såg dom färgglada teckningarna. Det var omöjligt att inte tänka på Half-Life. Plötsligt hörde jag hundskall. Jag förbannade tyst Sebastian, må du lida av 1000 nyktra år.

Jag vacklade ut därifrån, rätt genom skogen. Tänk om det finns björnar. Jag stapplade vidare, för jag hörde hundskall igen. Det var bakom mig. Jag trodde allt var en fälla av nån som önskade driva med oss som vill tro, eller värre. Vi svepister har många högt uppsatta fiender.

Nu faller mörkret och ligger och trycker under en gran nånstans i det forna Jugoslaviens skogar. Utan öl och cigarretter. Men jag har min chromebook och den skriver jag det här med. Jag längtar verkligen tillbaka till Corona-baren. Fortsättning kanske följer. Förmodligen inte.

Det förbannade ägget

Angående Gyllenpistols möte med tidsresande, tänkte jag berätta om min resa i tiden.

Johan ringde mig en dag när han bodde i Luleå. Det var en uppjagad Johan som ringde den dagen, och med den historian han skildrade förstod jag att han inte kunde vara annat. Han hade kommit hem till sin lägenhet på örnäset, dit sedermera Samuel flyttade. Samtidigt som han öppnade dörren hade han hört någon i köket. Steg.
"Hallå? Är det nån där?" ropade han. Han kikade in men det var tomt. På golvet låg dock ett ägg. Johan blev rädd ända ner i galoscherna. Han märkte att det var blött på golvet också. Det var då han plockade fram sin gamla nokia och ringde mig.
"H-hallå..?" sa jag, undrande varför han ringde till mig när det finns sms.
"Tjenare" sa han "vad gör du?"
"Nja inte gör jag väl just nå, du då?"
"Nja kom hem just"
"Mjaha"
Sen berättade han om ägget och ljuden han hört när han kommit hem. Anledningen att han ringde var för att vi skulle och fika på condis i stan. Vi avtalade tid och lade på. Klockan 14 skulle vi ses där så jag väntade där en timme till Johan kom vid 15. Han hade en ny skjorta på sig. En tjuga på röda korset hade den jäveln gått lös på. Den såg ungefär ut som Samuel en söndagmorgon, trött, sliten, sjuk och bakis. Inte ens Kevins phostoshopfärdigheter kunde rädda den gamla trasan.

Lika som bär?

Johan tog en slät kopp kaffe och åt potatis som han hade med sig i en glassburk. På den tiden hade han ofta med sig diverse livsmedel i gamla glassburkar etc. En gång var det potatis, en annan kunde det vara linser och en tredje kunde man inte ens komma med en vettig gissning om vad det var.
"Jo" sa han "jag kom hem där då, så hörde jag nån i köket! 100% jag lovar alltså!"
"Äsch nu har du ätit för mycket potatis igen, du måste hört fel?"
Närå. Han var bombis, någon hade stökat runt i köket hans.

Det kom sig så att vi vandrade hem till honom. Han hade lämnat ägget på golvet, och jag ville se det. Inte för att det bevisade något. Vi knallade över malmuddsviadukten. Mopedister och cyklister körde förbi. Vi mötte folk som drack bärs och stämningen var god. Men Johan var ängslig. Han hade tidigare bott i en lägenhet ute på hertsön där det spökade, sa han.

Vi kom fram till örnäset och hans lägenhet. Mycket riktigt låg ägget kvar där.
"Det bevisar ju inget i och för sig" sa jag, men varför skulle jag ens tro att han iscensatt hela spektaklet, det verkade ju inte rimligt. Det kanske kan verka mystiskt att han inte hade plockat upp ägget än för dig som läser, men en gång till exempel lämnade han en kattspya på golvet i 3 månader. Nå, jag visste varken ut eller in, allt var mycket mystiskt, men jag trodde nog att han hade glömt stänga kylskåpet när han for, ägget åkte i backen av vindraget från dörren, och så var det inte mer med det. Grejer i kylen hade börjat smälta eller något, för att förklara vattenfläckarna på golvet han hade sett. Vi sa hejdå och jag började knalla hemåt.

Ute hade det börjat regna och storma. Det gjorde inte mig något, jag gillar regn. Mörkt var det också, då detta utspelade sig på hösten. Regnet öste ner över mig och jag blev snart dyngsur. Det mulnade på ännu mer och snart kom den första blixten. Det var något underligt med det här ovädret. Det kom så plötsligt, när vi gick in hade det ju varit sol och klart tror jag? Det regnade då inte i alla fall? Det blev nästan kolsvart ute, men man såg rätt bra ändå för blixtarna bytte verkligen av varandra. Jag blev lite rädd, jag hade aldrig sett ett så mäktigt åskoväder förut. Jag beslöt mig för att skynda tillbaka till Johan och ta skydd till det värsta dragit förbi. Jag joggade tillbaka mot Johan, in i trapphuset, två trappor upp, plingade på. Inget svar. Jag provade igen. Inget. Jag kände på handtaget. Öppet.
"Hallå?" Inget svar. Jag gick in, provade ropa igen, ingenting. Jag la märke till att ägget var borta dock. Han hade tagit upp det, nytt rekord för honom tänkte jag. jag tänkte att jag skulle kika om något hade smält i kylen, bara för att bekräfta min teori om vattenfläckarna. Jag gick fram till kylskåpet, vilket jag inte skulle ha gjort, för nu råkade jag blöta ner hans köksgolv igen, dyngsur som jag var. Jag öppnade kylen, äggkartongen låg öppen. Men... det var ju sex ägg där i? Den var ju full? Jag tog upp äggen, ett efter ett, för att se om ett bara var skal eller vad? Tittade på alla, inget var trasigt. När jag höll det sista i handen hörde jag dörren öppnas. Jag råkade tappa ägget. Nu kommer Johan inte bli nådig, tänkte jag. Jag visste inte vem det var, säkert någon av hans jobbiga bekanta, så jag sprang och gömde mig runt hörnet i köket, där bordet stod.
"Hallå? Är det nån där?" hörde jag Johans röst. Plötsligt kände jag hur det vibrerade i fickan. Mobilen. Johan ringde till mig. Allt det här började kännas så bekant.
"H-hallå...?"
"Tjenare" sa han "vad gör du?"
Jag gick fram runt hörnet och han blev chockad.
"Är det du som vällt ut ägget på golvet?" frågade han.
"Jo, visst är det sjukt, det här är ju precis som förut?!?" sa jag
"Vadå som förut? Vad har du gjort med ägget??"
"Jamen du kommer in och upptäcker blöta fläckar och ett ägg på ditt köksgolv, precis som tidigare idag?! Minns du inte?!?"
Ja, självklart mindes han ju inte något av det, jag försökte förklara för honom att jag måste ju ha åkt tillbaka i tiden, men nej det var bara att städa upp. Classic Johan.

Målade ägg, såhär i påsktider

Glad påsk önskar Herr Banan å Svepismens vägnar!

MH370 A Fucking Missing Plane

MH370 de förlorade, försvunna och jävlart borttappade planet, har ännu inte hittats. Skandal? Jovisst nog kan man kallade det för skandal, och det är precis vad jag tänker göra. Skandalen kring MH370 är ett faktum. Regeringar och stater, pensionärer och presidenter, står handfallna. Ingen har en jävla aning om vad som har hänt. Har jag någon aning? Möjligen så har jag mina tester kring vad som har hänt, men för att inte trötta ut läsaren, med fakta bevis å andra torra dokument, håller jag tyst. Någon som däremot inte har hållit tyst, och gärna tjänar en hacka på att svamla runt med svamliga (och ska vi säga skamliga?) teorier. Sebastian som snabbt såg en chans att slå mynt på tragedien. Ringde (enligt en anonym källa vid namn Johan Fagervall) direkt till FOX NEWS och sade sig ha koll på hela händelse förloppet. Visade upp lite waypoints, och skrävlade om piloternas medlemskap i illuminatiorden. Som han tydligen hade infiltrerat redan under 90-talet, och stött på båda piloterna.

Intervjuvare: So you think it´s not an terrible accident thats happend?

Sebastian : Well you know...Twiddle-di and twiddle-dum...you got yourself a missing plane...No crashsite…etc etc...do the math..

Frågan är inte om Sebastian var full vid detta tillfälle, för det måste vi alltid utgå ifrån. Frågan är hur han tagit sig in i dessa sammanhang. Detta har jag tyvärr inte fått klara besked på, men lovar att följa upp! Detta var såklart inte det enda nyhetsmedia som Sebastian lyckades komma till tals i CNN tog snabbt upp denna, kontroversiella källa till kunskap. Vilket de fick ångra grundligen. Sebastian som hade tagit sig en eller två, 7 öl. Ställde upp på ett videosamtal mitt i natten. CNN fick dock ingenting vettigt ur Sebastian. Då Mr Sebastian inte hade en aning om att han var med på tv, utan trodde att han var mitt uppe i en Selfie. Vilket man kan se på bilden nedan, där Sebastian håller mobilen med vänsterhanden, och försöker knäppa ett kort. Vilket såklart aldrig lyckades...Till Sebastians stora förvåning.. Samuel “Svep-News” Malm Lovar att följa upp storyn, kring Sebastians skamlösa exploateringar.

Kundsupport

Jag har jobbat ett tag som frilansande kundsupport för 713 olika företag sedan 1998, under pseudonymen "Julius von Gyllenpistol".

Detta är mina historier ( https://www.youtube.com/watch?v=0HlUCWQpjxQ ):


2003.01.08

Ämne: Problem med eran produkt, Starliner - 323 Riser Deep

Ordernr: 17772

Artikelnr: 32439

"Hej kära support på Intima Nöjen!

Jag har länge varit kund hos er, beställt otaligt många av era fantastiska produkter. Jag är en fantastiskt nöjd kund, efter att ha fått handhava och även fått uppleva era produkter nu i tiotals år.
Har än haft svårt att hitta något där ute på marknaden som skulle motsvara eran kvalité och erfarenhet inom ämnet.

MEN! Min senaste upplevelse är närmast obehaglig(om än lite kittlande farligt).

Igår, klockan var 23.52, jag gjorde mig i ordning för mitt regelbundna bad och min regelbundna "alone makes happy-time" som jag kallar det.
Tappar upp badet samtidigt som jag sneglar lite på ett roligt youtube klipp på telefon. Det är en man som.. Ja jag har glömt nu vad det var, men hysteriskt roligt.

Det tar exakt 11 minuter 29 sekunder och 2 hundradelar att tappa upp badet har jag klockat det. Väldigt viktigt. Jag är redan försenad, då mitt "alone makes happy-time" egentligen börjar 23.50.
Lite bråttom hämtar jag eran produkt, ivrig och lite nervös rusar jag till byrån i sovrummet. Nervös för jag ska få testa min julklapp jag gav mig själv. Hade nämligen inte haft tid att testa den ännu.

Jag behöver inte klä av mig för jag är redan naken, det är jag alltid hemma. Sidenote, jag lever ett ensamt liv. Hoppar i badet försöker njuta stilla. Men väntan väntar inte, jag sätter igång.

Kör på lite och plötsligt får jag världens sensation. En gripande smärta, snabb, stötvis och krampande. Känns som jag svingat Mjölner och med vreden av tusen blixtar träffat mig själv ( https://www.youtube.com/watch?v=FCku5YtExaQ ). Det svartnar, här tappar jag minnet. Jag vaknar upp av en kallsup. Harklande, kippandes och hostandes flyger jag upp ur det lavendel doftande vattnet ( http://www.aromashopen.se/doftolja/doftolja-lavendel.html ). Kravlande tar jag mig till sängen, noterar att klockan är 23.26. I min chock och stress efter en nära döden upplevelse så tänker jag inte mer på det.
När chocken lagt sig och tankarna börjar komma tillbaka inser jag det underliga. Dubbelkollar kalendern i mobilen, googlar dagens datum och tid, ringer mamma. Jag kan väl omöjligt ha legat i badet i 23 timmar och 26 minuter. Alla kontrollpunkter bekräftar min vilda fantasis misstanke. Jag har rest bakåt i tiden. Lade mig i badet 2003.01.08 kl: 01.03 och vaknar upp 2003.01.07 kl 23.26.

Verkar som det blivit kortslutning i eran produkt.

Men det står på förpackningen att den ska tåla vattendjup på 100m? Ni borde genast se över  produktionen hos era leverantörer. För om jag lyckats resa tillbaka i tiden, tänk då hur många andra som kanske kommit på detta? Tänk om det hamnar i fel händer?

/Pionjär och Tidsresenär"


Mitt svar:

2014.02.28

Ämne: Problem med eran produkt, Starliner - 323 Riser Deep

Ordernr: 17772

Artikelnr: 32439

"Hej kund!

Ursäkta mitt lite sena svar.

Kan jag återkomma på måndag eller på tisdag med svar?

Är nämligen fredag!

"Alla vägar leder till Bos" - Gud

Med vänliga hälsningar,
Julius von Gyllenpistol
Chief manager, customer support at Intima Nöjen AB

Our goal and ambition is to give more than service, we give life!"

Pressklipp om svepismen, recension

Recension: Att leva av Bengt Mordoch

Bengt Mordoch var länge en förgrundsfigur för svepismens radikalare falang. Här räckte det inte med ett par svepningar per helg, utan det var svepningar varje dag. Det hela spårade ur fullständigt och slutade i totalfiasko, när det kom fram att Bengt Mordoch i hemlighet drack varannan vatten.
- Svepning som svepning, sa han då.
Resten av svepisterna höll inte med och Bengt Mordoch skickades ut i kylan med buller och bång. Den falang han länge varit förebild för, rasade samman som ett korthus, och de som inte helt hoppade av, sökte nytt stöd hos mer moderata krafter inom svepismen och kanske framförallt fadersfiguren Klaus von Holdenbach.

Bengt Mordoch är nu tillbaka på scenen och det med besked. I samband med sin nysläppta bok Att Leva, har han varit på turné och det går inte att förneka de ledaregenskaper han trots allt besitter. Boken är en rasande uppgörelse med inte bara Mordoch tidigare uppfattningar, utan hela svepismen som sådan. Med Att Leva, sällar sig nu Mordoch till den allt mer växande skaran anti-svepister - med pastor Strömnacke i spetsen.

I boken tar Bengt Mordoch ett helhetsgrepp, det handlar inte bara om gamla bittra oförrätter utan Mordoch blickar även framåt - med tillförsikt rentav. Och det är just när han lämnar gammalt groll och levererar visioner som hans lysande intellekt verkligen framträder.

Skulle då passagerna om svepismen strukits, till förmån för framtidsvisionerna? Nej, egentligen inte. Visionerna hämtar sin näring ur de nederlag Mordoch beskriver och i kontrast med dem, blir så mycket mer gripande och tilltalande. Det här är man som landade tungt, men nu funnit sig på två stadiga ben.

Ett av favoritkapitlen måste ändå "Så stryker du gardiner - med bravur", vara. Jag avslutar med ett citat just ur det kapitlet:

"Ta tag i fållen, vik den uppåt. Vad du nu har är en metafor för livet. Utan den klumpiga fållen - ingen gardin."

Glimrande!

Det blir fem flaskor av fem möjliga!

-
Werner Ögren, recensent

Professor Svinbåge tillbakavisar kritiken

Sebastian lades in för observation.

Samuel uppger att han mår mycket bättre.

LULEÅ. Två av de mest framstående svepisterna kördes i ilfart till akuten - med likartade problem. Bröstsmärtor, oregelbunden puls och andnöd. I den efterföljande debatten var det många som pekade på att det var svepismens livsstil som låg bakom. Men det är nu något som tillbakavisas av den på området framstående forskaren professor Svinbåge. Han misstänker istället att alltför entusiastisk pingissvingning är orsaken.

Det var för snart en månad sedan som den framstående svepisten Sebastian sökte upp vårdcentralen på Örnäset. Sebastian som är känd under flera namn, bland annat Howard Moon, klagade på rusande puls och bröstsmärtor. Vårdcentralen tog till en början honom inte på allvar. Först efter att hans svepistbroder Samuel ringt några samtal till högt uppsatta i kommunen, skickades en ambulans ut.

- Jag har haft flera duster med just vårdcentralen på Örnäset - som är ökänd för sina kreativa lösningar på sjukdomsproblem. Lösningar som aldrig innehåller botemedel, bara bortförklaringar. Bland annat avfärdade dom mig på grund av att min känsla av huvudvärk var "för subjektiv", säger Samuel och skrattar olyckligt.

På sjukhuset lades Sebastian in för observation. Han fick stanna två nätter innan pulsen stabiliserades.

- Ja, jo, vi hade honom här, det stämmer, säger doktor Hjärtenberg.

- Vad utförde ni för tester på honom?

- Lite av varje.

Det dröjde inte länge förrän nyheten kablades ut över jordklotet. Världspressen ringde ner bland andra doktor Hjärtenberg, men också Samuel, och svepisten Johan - som inte sade sig märkt något. Detta trots att han har två telefoner.

- Men jag brukar ha min telefon på ljudlöst, kommenterar Johan.

- Båda två?

- Öh ja.

- Hur kan det komma sig?

- Brukar aldrig vara nån som ringer.

När Sebastian blev kvar på akuten började svepistbröderna bli oroliga. Något som de tillbakavisar. Men svepismens belackare var helt på det klara med orsakerna.

- Det är givetvis spriten, säger pastor Strömnacke.

Sebastian friskförklarades och skrevs ut från sjukhuset två dagar senare. Nu lade sig stormen. Men bara en knapp vecka senare var det dags igen. Den här gången var det Samuel själv som drabbades.

- Jag fick problem med andningen, säger Samuel.

Sebastian, som inte har kommunalpamparnas öra, visste att han inte skulle kunna fixa någon ambulans. Så han körde själv Samuel till akuten i Forden.

- Svepismen har många motståndare i kommunledningen, säger Sebastian. Samuel vägrar namnge sina kontakter. Det hade kunnat sluta illa den här gången, det hoppas jag han tar till sig.

Det blev en något slarvig färd till akuten, där Sebastian gjorde sig olika ärenden längs vägen. Bland annat ska han ha köpt kassler på ICA och även gjort ett stopp på Systembolaget. Allt medan Samuel låg i baksätet och kippade efter luft.

- Det var extrapris på kassler, kommenterar Sebastian.

Samuel lades in för observation. Men läkarna hittade inget fel och problemen försvann snart. Det var dock bara början. Nu ansåg sig verkligen belackarna ha nog på fötterna och fick även flera ledarsidor med sig i den efterföljande debatten.

- Det är ju uppenbart att svepismens livsstil är orsaken, säger pastor Strömnacke, som blev något av belackarnas talesperson i media dom där dagarna.

Media rasade och tryckte kritiska artiklar på löpande band. Snart var drevet igång och med det den hejdlösa ryktesspridningen. Snart gjorde alltfler röster gällande att även Johan uppsökt akuten. Och flera smygtagna bilder publicerades. Fotografen, som vill vara anonym, påstår att bilderna föreställer en medtagen Johan som smyger in på Danderyds sjukhus.

- Det stämmer mycket riktigt att jag var på Danderyds sjukhus, säger Johan. Men inte på grund av några besvär. Istället var jag ute och spatserade och passerade av en händelse Danderyds sjukhus - där jag vet att Pressbyrån säljer kaffe. Jag var helt enkelt ute efter en varm dryck den där kalla dagen, inget annat.

Trots den rimliga förklaringen var det nu få som trodde på honom, eller svepismens ideal överhuvudtaget. Det blev debatt i SVT. Sebastian skickades att representera svepismen i diskussionen med pastor Strömnacke och finansborgarrådet Måns Mälström. Debatten gick till historien som en av de brutalaste i programmets historia, då handgemäng uppstod.

Sebastian mottar tesen att svepismen skulle vara orsak. Från SVT:s Debatt.

SVT stängde av sina kameror när handgemäng uppstod, men en snabbtänkt hipster instagrammade några bilder. Från SVT:s Debatt.

Men nu kan alltså professor Svinbåge tillbakavisa alla påståenden om att svepismen skulle vara orsak till problemen. Istället är förklaringen en annan och betydligt mer jordnära.

- Entusiastisk pingissvingning är det som utlöste attackerna, säger professor Svinbåge, som forskat i ämnet i över trettio år.

Enligt honom är detta inte första fallet av svårartade biverkningar efter alltför engagerat sportutövande. Fall från hela världen har rapporterats in. Och nu har det även framkommit uppgifter som tyder på att även pastor Strömnackes egen son är drabbad.

- Och han har, mig veterligen, aldrig svept i hela sitt liv, säger professor Svinbåge.

- Hur säker kan du vara på det här?

- Så säker man kan vara på något. Både Sebastian och Samuel hade bara dagar innan attackerna spelat ett livligt parti pingis, där de trissade varann till allt farligare svingar och smashar. Vi vet att Johan inte varit intagen på akuten, det finns inga såna journaler och jag har med Johans goda minne gått igenom dem allihop. Vi har dessutom svepismens senaste medlem Kevin, som i linje med svepismens inträdeskrav, gått igenom en mycket hård initiationsrit, med bland annat svepningar flera dagar i rad med mera. Detta har skett under noggrann övervakning av mitt team. Vi har inte sett några som helst tendenser till dom besvär Samuel och Sebastian upplevde.

- Så det är alltså ingen fara att svepa?

- Absolut inte. Men var försiktig med pingisen.



Hjorland, Kvällsbladet

observation

Klockan 10.

Jag var sen till jobbet. Åkte tåg. Gamla vagnar, slamrade, motorerna dånade. Såg en man några säten bort. Han satt med sin rödbrusiga nacke och drack en kopparbärs. Not a care in the world.

Ni har sett dem: offentliga svepare. Skamsna över sin kallelse dricker de ölen eller vinet med små, försiktiga rörelser. Vaksamma blickar som de kastar omkring sig. De hade inte ens behövt någon alkohol, folk hade ändå trott att det var just det de hade.

Inte den här. Han drack den som en stolt svepare. Kunde ha suttit på en bar en fredagkväll. Istället satt han på tunnelbanan klockan tio en måndag morgon. Zero amounts of fuck given. Inte ens nån trött vakt hade vågat säga till.

Han klev av några stationer före mig. När det sedan blev min tur, gick jag mot dörren och där han suttit. Då slog genast en syrlig doft mot mig. Ja, det var öl. Blött mellan sätena. Han hade spillt.

Ni vet vad de säger att främlingar är: svepare som inte mötts än.

Forna Jugoslavien

 Forna Jugoslavien

Nu ska vi åka och plocka svamp. Inte bara vilken gammal svamp som helst, utan tryffel. Piemontetryffel närmare bestämt. Som i Kalle Anka när Farbror Joakim har nån ovärderlig tryffelgris som kan lukta sig till tryfflarna.

Vit tryffel

Det är där dom stora pengarna ligger fan. Portabello-burgarn på o'learys till exempel, det är vanlig champinjon. Nu sved det till i plånkan att du betalat så mycket för en vanlig champinjon.
En svampbutik, ska öppna. I Sverige växer bara bourgognetryffeln, som dessutom inte innefattas av allemansrätten, utan anses tillhöra markägaren då den växer under jorden. Så vi har siktet inställt på forna Jugoslavien. Johan har redan åkt, ivrig som han är.

Johan letar svamp i forna Jugoslavien

Det är Slovenien, Makedonien, Serbien, ja jag vet inte allt, Kroatien, Bosnien etc.
Det gäller att hålla skärpan uppe under svampresan här dock. Man vill inte plocka nån svampjävel som blinkar mot en. Med sitt tredje öga. Ofta ser dom giftiga snarlika ut ut också.

Jesus

Moi mukulat

Dags att sparka liv i den här bloggen. Svepismen - alkoholism med en twist. Bloggen det talas om ute i stugorna. Hälften är sant, och hälften är ännu mer sant. Eller som Samuel hade sagt: "I hate to advocate drugs, alcohol, violence, or insanity to anyone, but they've always worked for me."
Medan Johnny bryner löken och Kevin gratinerar svartroten ska jag berätta legenden om Greve Moltke.

Enligt legenden har ingen sett Greve Moltke och Samuel samtidigt, en del misstänker att Samuel ÄR Greve Moltke.
Vi tar det från början.
Sent en onsdagskväll i juli förra året skickade Johnny ett sms. Här är ett utdrag ur konversationen som smset föranledde:

Det vi ska lägga märke till här är hur Johnny verkar ha blivit utsatt för någon slags psykisk stress. Han skriver att magen är orolig, ögonlocken rycker och hjärnan känns mosig. Klassiska tecken på stress. Utlöst av vad? Greve Moltke? Lägg även märke till hur frånvarande Samuel är i diskussionen.

Det kodade meddelandet Johnny lyckades skicka iväg under vad vi bara kan anta var en upplevelse av ren och skär terror är alltså:
Hafvhfx äc                                c   c
Problemet är att han inte har något minne av detta själv, det är nästan som att någon (eller något...) har raderat hans minnen från gårdagskvällen. Tyvärr är Johnny inte något pålitligt vittne skulle det visa sig, vilket försvårar jakten på Greve Moltke.

 Men det finns vissa omständigheter som talar för att det här tillfället är annorlunda vad gäller minnesförlusten. 
Låt oss återvända till chiffret ett slag.
Googlar man första ordet i chiffret, "Hafvhfx" kommer man till en obskyr  tysk sida: 

Och översätter vi denna mening som "Hafvhfx" ledit oss till får vi detta:

"Italienska Intensivkurs i Venedig." Det är nu det blir klurigt, och obehagligt... Vi vet att Johnny inte är kapabel att skapa ett såhär invecklat chiffer, så man slås vid det här laget av tanken att anledningen till att Johnny inte minns att han har skickat detta SMSet är för att... DET ÄR INTE HAN SOM HAR SKICKAT DET ÖVERHUVUDTAGET!!! 
Man tror att man äntligen har övertaget, att man kommer någon vart, men inser än en gång att man är råttan i katt-och-råtta-leken.

"Italienska Intensivkurs i Venedig". Vad försöker han säga oss? Är det en ledtråd? Eller är det ingenting, bara en ondskefull lek? Tar vi de stora bokstäverna får vi "IIV." En felformaterad romersk trea? Men varför skulle Moltke, med sitt överlägsna intellekt, formatera den fel? Är själva felformateringen en ledtråd? Det blir förstås "VII" baklänges. Venedig blir gideneV baklänges, giden ev betyder går hem på turkiska. 

Det tog stopp för mig vid det här laget. Jag tycktes inte komma någon vart. Ända till några dagar senare, när Johnny skickade detta meddelande: 

Ett mystiskt sammanträffande? Eller låg en kallt beräknande superhjärna bakom? Kan Greve Moltke med sina superkrafter till och med plantera drömmar? Venedig? Lägg märke till Samuels försök att tysta Johnny. Varför satte han sig på tvären så? Venedig? Venedig... Två båtar med människor i vita konstiga kläder och masker. Vad försöker han säga mig?
Jag höll på att bli tokig. Jag kunde inte sluta tänka på det. Jag andades mysteriet. Nöten måste knäckas… Nöten… nöten… Johnny.. nöten Johnny… JOHNNY! Plötsligt föll bitarna på plats. Hur kunde jag ha varit så blind? Kollade igenom konversationen som startade allt det här. Johnnys chiffersms. Bilden! Allt fanns ju där! Båten! Vita konstiga kläder! Venedig! Chiffret! JOHNNY VAR GREVE MOLTKE!!!! Han ledde mig på en wild goose chase hela tiden, allt i gåtan var poänglöst.

Jag fruktar för mitt liv nu. Jag kastar ett öga över axeln titt som tätt, en dag vet jag att han kommer vara där, Greve Moltke, förargad över att jag listade ut hans gåta. När den dagen kommer ska jag vara förberedd. Det sägs att Greve Moltkes vrede kan stillas med en corona. Den dagen du stöter på Greve Moltke, ja då ber jag till gudarna att du har en corona på dig. Eller en cigg eller vad som helst, bara något som du kan bjuda på. Han brukar röra sig på Söder onsdagar, fredagar och lördagar. Om du känner dig osäker så ska enligt sägnen söndagar vara de säkraste dagarna att vistas ute på, tydligen håller han sig inne då. Hotell Malmen ska också vara relativt säkert.